Vatten från olika källor i Västra Götaland

Vatten från olika källor i Västra Götaland

• 1.
  Grundvatten – källa för dricksvatten VänernochVätternen annan.
• 2.
  Skydd av grundvattenär bristfälligt I länet finns drygt 200 grundvattenförekomster. De flesta uppnår god kemisk och kvantitativ status, men många riskerar att i framtiden inte nå god kemisk status. För många grundvattenförekomster saknas analyser och kunskapsnivån om våra grundvattenförekomster måste förbättras. Skyddet av våra vattentäkter är bristfälligt och arbetet med att inrätta och revidera vattenskyddsområden är fortsatt viktigt. 22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland2
• 3.
  Grundvatten kemisk status 22juli 2012 Vatten i VästraGötaland3 96 procent av länets grundvattenförekomster bedöms ha god kemisk status. I nio av grundvattenförekomsterna har bekämpningsmedel, som nu är förbjudna, påträffats i så höga halter att deras status har bedömts som otillfredsställande
• 4.
  Grundvattenförekomster som riskeraratt inte nå kemisk status 2021 22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland4 För nästan hälften av grundvattenförekomsterna finns en risk att god kemisk status inte kommer att nås i framtiden på grund av att de bedöms vara påverkade av exempelvis förorenade områden, vägar och/eller jordbruk
• 5.
  Grundvatten kvantitativ status 22juli 2012 Vatten i VästraGötaland5 Samtliga av länets grundvattenförekomster bedöms ha god kvantitativ status.
• 6.
  Grundvattenförekomster som riskeraratt inte nå kvantitativ status 2021 22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland6 För fyra av grundvattenförekomsterna bedöms det finnas en risk att de inte ska nå god kvantitativ status i framtiden på grund av problem med för höga kloridhalter.
• 7.
  Västerhavets vattendistrikt 22 juli2012 Vatten i VästraGötaland7 Distriktet omfattar: • 772 sjöar, • 1671 vattendrag, • 110 kustvatten och • 478 grundvatten Alla är utpekade som vattenförekomster. Vattenmyndigheten arbetar för att alla vattenmiljöer ska nå en god vattenkvalitet och för att säkra vattentillgången för alla tänkbara behov. Arbetet sker i samverkan mellan myndigheter och andra berörda aktörer.
• 8.
  Västerhavets vattendistrikt 22 juli2012 Vatten i VästraGötaland8 Västerhavets vattendistrikt har delats in i åtgärdsområden utifrån huvudavrinningsområden och/ eller delavrinnings- områden. I några få fall har ett huvudavrinningsområde delats in i flera åtgärdsområden, till exempel Göta älv. Essunga, Falköping, Herrljunga, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tidaholm, Ulricehamn, Vara
• 9.
  Lidans åtgärdsområde präglasav ett varierat landskap 22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland9 Åtgärdsområdet är rikt på isälvsavlagringar och har mycket stora vattentillgångar. Det finns även höganatur- och kulturvärden som omfattarnaturreservat, Natura2000-områden och delar är riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. Demest kända områdena är Hornborgasjön och platåbergen vid Mösseberg och Billingen. Nedre delarna av Lidan har ovanligt många fiskarter och lekområden för asp. Mångaav vattendragen och ett fåtal sjöarär övergödda och näringsämnen kommerframför allt från jordbruk, kommunalaavloppsreningsverkoch enskilda avlopp. Flera av vattendragen har vandringshinder och exempelvis dammar hindrar fiskoch smådjuratt vandrai ån. Vattenflödet är i en del sträckorså förändrat att det påverkar djur-och växtlivet. 39 ytvattenförekomsterharsämreän godekologisk status och en grundvattenförekomst nårintegod kemiskstatus. Inom åtgärdsområdet finns områden som är särskilt utpekade för betydande översvämningsriskenligt EU:s översvämningsdirektiv.
• 10.
  Dokumenterat förbättringsbehov inomLidan 22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland10 Lidans åtgärdsområde har en sjö och 31 vattendrag ett dokumenterat förbättringsbehov eftersom vandringshinder hindrar fiskoch andra vattenlevandedjurfrån att vandra naturligt. I 22 av vattendragen behöver de naturliga livsmiljöerna i strandzonen återskapas. Lidans avrinningsområde är ca 2 200 km2 och markanvändningen domineras av jordbruksmarkoch skogsmark. Det årliga läckaget av antropogent fosforfrån Lidans avrinningsområdeär cirka 32,8 ton vilket är ca 55 procent av det totala läckaget. Som exempel på effekter av övergödningen har kraftiga algblomningar skett utefterhela Flian under sommartidårligen sedan 2003. Livsmedelsverket har rekommenderat att undvikaäta kräftsmöret från kräftor fiskade i Flian på sommartid, på grundav mängden cyanobakterier som förekommeri vattnet. Längs stränder och vikar ökar också igenväxningen utmedvattendraget.
• 11.
  Förbättringsbehov övergödning iLidan 22 juli 2012 Vatten i VästraGötaland11 Lidans åtgärdsområde har tre sjöaroch 31 vattendrag medett dokumenterat förbättringsbehov medavseende på övergödning. Reduktionsbehovet förfosfor har skattats tillca 34 ton P/år för att uppnågodstatus iåtgärdsområdets vattenförekomster. Åtgärderna som riktas mot fosforger i de flestafall även en effekt på kväve.
• 12.
  Miljögifter i Lidan 22juli 2012 Vatten i VästraGötaland12 Från den tidigare urangruvan Ranstad, läcker det metaller, däribland uran. Uran läcker även från diffusakällor som rödfyrhögar och alunskifferberggrund. Det finns några förorenade marker i MIFO- klass 1, såsom före detta träimpregneringsanläggningar och de så kallade rödfyrhögarna, vilka är rester från kalkbränning. Tungmetallernakadmium, bly, kvicksilver, nickel, koppar, krom och zink släpps ut i åtgärdsområdet från pågående verksamheter. Xylener används industriellt och pentaklorfenol finns i förorenade områden. Avseendepesticider är informationen bristfällig, men det finns mätresultat som antyder att det finns risk för bekämpningsmedelförekomst iLidan. Lidans nedre delar rinner i ett intensivt jordbruksområde, vilket genom användningen av bekämpningsmedelleder till problem med miljögifter. Lidan har även flera förorenade områden i MIFO- klass 1, till exempel före detta träimpregneringsanläggningar och de såkallade rödfyrhögarna (resterfrån kalkbränning). Inom avrinningsområdet ligger även flertalet större pågående verksamheter, exempelvis verkstadsindustrieroch avloppsreningsverk. Utsläppen från verksamheterna bidrar till belastningen av övergödande ämnen och föroreningar inom avrinningsområdet. Destörstapunktkällorna är avloppsreningsverkoch Ranstadverken med tidigare uranbrytning. Från den tidigare urangruvan Ranstad, läcker det, förutom metaller, även ut betydande mängder uran. RANSTAD
• 13.
  Vattenförvaltning 22 juli 2012Vatten i VästraGötaland13 EUs ramdirektiv för vatten, Direktiv 2000/60/EG, syftar till att vi ska uppnå en långsiktigt hållbar förvaltning av våra vattenresurser. Alla sjöar, vattendrag, kustvatten samt grundvatten omfattas. Ramdirektivet för vatten kompletteras av tre så kallade dotterdirektiv: • grundvatten (Direktiv 2006/118/EG), • prioriterade ämnen i ytvatten (2008/105/EG) och • tekniskt direktiv om kvalitetskrav på kemiska analyser och på laboratorier som anlitas för övervakningen (Direktiv 2009/90/EG). Varje medlemsstat kan ha strängare nationella regler men inget i direktiven får utelämnas Sverige har till största delen införlivat ramdirektivet för vatten i den nationella lagstiftningen. Svensk vattenförvaltning regleras i huvudsak genom följande tre författningar: • miljöbalken. • vattenförvaltningsförordningen (förordningen (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön) och • länsstyrelsernas instruktion (förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion) SGUs föreskrifter om grundvatten Enligt vattenförvaltningsförordningen får SGU ge instruktioner om vattenförvaltningens arbetsmoment genom att meddela närmare föreskrifter. • Kartläggning och analys av grundvatten SGU-FS 2013:1 • Övervakning av grundvatten SGU-FS 2014:1 • Miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten SGU-FS 2013:2 • Redovisning av åtgärdsprogram för grundvatten SGU- FS 2008:1 • Redovisning av förvaltningsplan för grundvatten SGU- FS 2008:3
• 14.
  Grundvattennivåer 22 juli 2012Vatten i VästraGötaland14 Maj 2017April 2017Mars 2017 Låga grundvattennivåer på många håll i Sverige gör att vattenförsörjningenär i farozonen i sommar. Stora mängdernederbörd under våren behövs för att få ett normalt utgångsläge inför sommaren.
• 15.
  Grundvatten i Skaraborg 22juli 2012 Vatten i VästraGötaland15 Det finns flera grundvattenmagasin iolika nivåer. Den överstanivån benämns J1 eller S1 och den eller de underliggande benämns J2, J3, respektive S2, S3. J står för magasin i jordlager och S står för magasin i sedimentärberggrund.
• 16.
  Grundvatten i Skaraborg 22juli 2012 Vatten i VästraGötaland16 Det finns flera grundvattenmagasin iolika nivåer. Den överstanivån benämns J1 eller S1 och den eller de underliggande benämns J2, J3, respektive S2, S3. J står för magasin i jordlager och S står för magasin i sedimentärberggrund.
• 17.
  Brunnar i Skaraborg 22juli 2012 Vatten i VästraGötaland17 Låg vattennivåfår brunnar att sina. Grundvattennivån kan bli sålåg att mångamedegen brunn kan fåproblem med vattenförsörjningen. Grävdabrunnar är också känsliga för att grundvattenytan höjs och sänks naturligt. Det innebär att vattentillgången kan bli dålig under torra perioder. Även vattnets kvalitet kan förändras när nivåerna förändras.
• 18.
  Brunnar i Skaraborg 22juli 2012 Vatten i VästraGötaland18 Det finns olika typ brunnar iSkaraborg. Mångabrunnar är gjord för energiförmån till bostäder (värmeeller kyla), medan andra är vattenbrunnar. Det finns några brunnar som man intevet förmån medi dagsläget.
• 19.
  Falköpings kommun ingåri Kommunalförbundet Skaraborgsvatten som även sköter vattenförsörjningen till Skövde och Skara kommuner.
• 20.
  Vatten från Vättern 22juli 2012 Vatten i VästraGötaland20 Vattnet kommerfrånVättern och levereras till Falköping,Stenstorp,Broddetorp, Gudhem,Valtorp, Torbjörntorp, Slutarp, Kinnarp,Kättilstorp,Vartofta, Odensberg,Floby ochÅsarp. Inget av vattenverken i Motala, Borgunda som förser Skara, Skövde och Falköping,Askersund,Hjoeller Karlsborghar ”konstgjort” grundvatten. Gemensamt för flera av vattenverken runt Vättern är att man förlagtråvattenintaget på ganskastort djup för att även sommartiderhålla ett kallt råvatten. Enligt Livsmedelsverketsföreskrifterbörvattentemperaturen i levererat dricksvatten inte överstiga + 20 o C. Motala vattenverk har dubbla intagsledningar. En trätub ut till 140 m från strandenpå ett djup av 4,5 m och en plastledningut till 300 m på ett djup av 10 m. Båda ledningarnaär i drift för att få omsättningpå vattnet i ledningarna.Behandlingenivattenverket består av snabbsandfiltrering,kalk-kolsyra-doseringochdesinfektionmed UV ljus samt natriumhypokloritoch ammoniak.
• 21.
  Vatten från Vättern 22juli 2012 Vatten i VästraGötaland21 Borgunda vattenverk producerar vattnet tillSkövde, FalköpingochSkara och ser sedan till att det transporteras tillett milslångtledningsnätverksomförsörjer kommunernamed rent dricksvatten. Dagligenlämnar23 000 kubikmeter dricksvattenanläggningeni Borgunda. Dricksvattnet produceras utan fällningskemikalierochmed en enkel filtreringi sandfilter. Sedan 2012 har Borgunda vattenverk också använt sig av ett UV-ljusfiltersom dödar virus och sporer.Vattnet klorerasoch pH-höjs till ca pH 8 innan det pumpas ut till kommunernaoch hårdheten på vattnet är 4 tyska hårdhetsgrader. KommunalförbundetSkaraborgsvatten Sköter vattenförsörjningentillkommunernaSkövde, Skara och Falköping.Kontakt:0500-45 12 59
• 22.
  22 juli 2012Vatten i VästraGötaland22 Referenser http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=78&artikel=3159749 https://www.falkopingstidning.se/article/industrin-vill-slappa-ansvaret-for-urangruva/ https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare- brunnar.html?zoom=297903.4160588323,6389064.008238015,566703.9536599077,6518564.267238532 https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenmagasin.html?zoom=- 165293.4918743507,6114532.264989707,1178709.1961310257,6762033.559992298 http://www.sgu.se/grundvatten/ http://www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/ http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/miljo-och-klimat/vatten-och- vattenanvandning/vattenforvaltning/Pages/vattenrad.aspx
• 23.
  22 juli 2012Vatten i VästraGötaland23 Litt om mig Stig-Arne har erfarenhet som företagsledare med betydande företagserfarenhet och bakgrund både som geologoch ingenjör. Dessutom har han stor erfarenhet avatt träna och coacha yrkesverksamma med behovavatt integrera sig på olika områden. Stig har arbetat som en senior geolog och projektledare för flera olje- och gasbolag, inklusive serviceföretag. Stig har haft ansvar för att förvalta inomhusoch klientbaserade geovetenskapsprojekt avolika slag, allt från introduktionsnivå, ren prospektering till utvecklingsfas från början till slut. Han har genomgått geologiska utvärderingar och bidragit till multidisciplinstudier för möjligheter, prospekt och fält, inklusive planering och genomförande avplanering avhela prospekterings- och reservoar exploaterings program. Han har lång erfarenhet avprojektarbeten avolika skala och typer och van att vara i kontakt med kunder för att svara på frågor som uppstår under ett projekt. Stig har fokus på kunskapsbaserade processer och system, kontraktsuppdrag, tillgångsförhandlingar. Stig-Arne har haft fokus på rumslig analysmed fokus på kunskapsbaserade E & P-processer uppnår affärsmål med hjälp avprediktiv analys. Stig är väl känt för användning avindustriprogramvara inom geovetenskap,kunskapshantering,affärsanalys, geospatialanalys osv. Han fungerar som coach för såväl individer som företag, genom att använda olika metoder, inklusive LSP och LE-system.